Direktlänk till inlägg 20 april 2015
TAPPAD
Tappad
Förtappad
Förlorad
Så känns det.
Vart tog jag vägen?
Efter flytten, har vi nu börjat landa.
I den lilla orten.
Pappan jobbar på i Björkarnas stad.
Det är ensamt.
Det är tungt och ensamt, ibland.
Vi har fyra barn.
Så ensam i bemärkelsen utan sällskap, är jag inte.
Men jag saknar min man.
Mitt bollplank, mitt stöd.
I vardagen.
I det svåra. Att hinna med allt som ska hinnas med. Att komma ihåg allt som skall kommas ihåg. Hinnas med.
Att hinna med sig själv.
Jag hinner inte med.
Mig själv.
Jag blev kvar på parkeringen i Gubbis.
Den bättre versionen av mig.
Hon liftar sig genom Sverige.
Det tar tid innan hon hittar hit.
Men hon är på väg.
Det känner jag.
Vi säger så så länge.
Vet ni. Jag har funderat ett tag. Vi byter till ett annat bloggpalats. Ni hittar mig här! Vi säger så så länge! ...
Jag tror att de flesta som träffar mig tänker att jag är en sprudlande, glad tjej. Jag är för det mesta, förhoppningsvis, den mest förhoppningsvisa person du lär möta i hela ditt liv. Men det händer att jag inte är den där mest förhoppningsvisa perso...
Beror ju helt och hållet på. Vad man har för avsikt.
Med att lyckas.
Min avsikt att lyckas, är något lagt på hyllan.
Vi tar det sen.
Det finns annat som tränger sig på.
Det handlar om livet, som pågår. Hela tiden. Man måste hålla sig o...
Har ni ens tänkt på det? Att tiden går fortare när man har roligt. Allt som är luststyrt går per automatik mycket lättare och upplevs lite roligare än annat. Just nu är allt som inte har med "måsten" och "jag borde ha" så himla mycket rolig...
Är som en galopperande häst. Med ett stort idiotgarv. Hela tiden. Fattar ni? Hela tiden. Vidöppet halloj. Vad är det som egentligen pågår? Vi säger så sålänge. ...
Presentation
Hej!
Jag heter Sara och den här bloggen handlar blott och enbart om mig själv, vår familj och hur invecklat och komplicerat livet kan vara.