Sista fixet.

Griljera, glasera å greja.

Handla det sista inför morgondagen.

Status på julfeelingen.

Noll komma noll noll.

Vi säger så så länge.

Enough is enough.

Det här med beroende.

Det kan se olika ut.

Ändras.

Över tid.

Är det inte det ena, så är det ett annat.

Jag är en sån som skulle kunna missbruka vad som helst.

Godis.

Mat.

Vin och sång.

Nikotin i någon form.

Sprit.

Kvinnor och män.

Träning.

Listan kan göras oerhört lång.

Förstroenden.

Ni förstår.

Det kommer alltid till en punkt, när man tröttnar.

På sig själv.

På sitt missbruk.

Det är sån här jag är.

Varför?

Dunno.

Men jag är på väg att förändras.

Till något annat.

Vet inte vad.

Men till det bättre.

Skall göra en att göra lista 2014.

Det är bra.

Det ordnar sig.

Vi säger så så länge.

Hur ska jag hinna?

Det är frågan jag ställer mig just nu.

Hinna laga mat.

Hinna städa.

Hinna baka.

Hinna köpa julklappar.

Hinna slå in julklappar jag förhoppningsvis köpt.

Hinna med.

Är det så här att vara vuxen.

Noll julfeeling.

Eftersom man är sjukt upptagen med att stressa, så att man kan skapa julstämning för alla andra i familjen.

I år ska vi fira julen hemma.

Med det sagt, jag ska fixa jul.

Det blir spännande.

Jag har aldrig griljerat en skinka.

Ej heller grejjat med revbensspjäll.

Koka egen julgröt.

Rulla köttbullar.

Ja, ni vet.

Allt det där.

Det blir spännande.

Jag är taggad.

Plus en aning stressad.

Typ såhär har jag tänkt.

Vi säger så så länge.