Liten är sjuk.

Han sitter i soffan och hostar, vilket han varvar med att snora lite.

Så jag är garderad upp till tänderna med snorpapper och näsdroppar.

Det blir mycket tv idag.

Med mycket kärlek, värme och omsorg kommer Liten att vara i topptrim innan torsdag, tippar jag.

Vi får se.

Familjen är utökad.

Tadaa!

Ni som trodde att det var en omöjlighet, icke sa Nicke. Det går att knösa in mer folk i famlijen, jag lovart!

Finns hjärterum, finns stjärterum!

Så här på ett ungefär sover vi numera...

E har flyttat in, på obestämd tid.

Mellan log stort vid bordet igår, tänk, att jag har fått en storasyster!

Hurräj!

Åsså ytterligare en person har flyttat in.

Dock bara under en veckas tid.

Mormor    

Det blir bra!

Hon kom igår, med en packning på 17 kg!

Älgfärs, Souvas och Röding.

Så jävla bra!

Min mamma är BÄST!

Vi säger så så länge

Då var det fredag igen.

MiniLiten har varit på inspektion.

Hon väger nu stadiga 5300 g och är 58 cm lång.

Hon visade upp sig från sin allra bästa sida. Skrattade vid rätt tillfälle, gjorde några snygga push-ups på skötbordet, ja, man kan säga att Bvc-tanten var upp över öronen exalterad över hur perfekt vår lilla MiniLiten är.

Jag vet, som min syster säger så sant, I make pretty babies!

Perfect babies!

Men nu är det färdigtillverkat babies för all framtid för mig, jag har fått en remiss till kvinnokliniken på SÖS.

Nu skall här klippas ledningar!

Check!

Jag har fyra heelt fantastiska barn, det räcker.

Har köpt en ny jacka!

Finns att klicka hem här!

Jag köpte den dock från Campadre där den endast kostade 799 spänn.

Kan rekommendera att gå med i Campadre, ifall man vill få ta del av riktigt schyssta deals.

Arrak, den odågan, har kissat i soffan...igen.

För femte gången.

Nu sover han ute i sin lilla koja i hallen.

Jättetrist.

Vet inte varför han gör så, men har på känn att det är någon slags protest.

Så, han är bannad från vardagsrummet på obestämd tid.

Mupp!

Han är ju i och för sig bara en bebis.

Dagis är stängt idag.

Liten sitter i soffan och tittar på en av världens i särklass, alla kategorier, bästa film.

Wall-E

Den som inte sett den borde skämmas.

Se den!

P skall åka på tur på eftermiddagen.

Han å muppen åker hem till RidgeRules-folket på besök. Arrak behöver sättas på plats av mamma Nike, farbror Navy och busa med syrrorna Hera och Esther

Glass och Ballonger!

Vi tre som blev kvar får hitta på något annat, som att dammsuga och laga mat, ni vet, vardagstrixet.

Inte så mycket glass och ballonger...

Vi säger så så länge

och lite tom...

Jag gjorde det.

Jag skickade in mitt arbete alldeles precis.

Kan inte svara på om det är ett bra arbete eller inte, kan knappt återge vad det handlar om.

Men nu har jag skickat in det, och nu ligger mitt öde i min examinators händer.

Märklig feeling.

Men jag skall nog inte ropa hej innan jag är över ån.

Räknar kallt med att få tillbaka arbetet och komplettera.

Vad jag däremot inte räknar med är att få underkänt.

Det skulle kännas oerhört pinsamt.

Jag är ju en person som har rätt stora krav på mig själv, så jag hoppas att jag åtminstone blir godkänd. Väl godkänd skulle bara vara en bonus och något som jag absolut inte strävat efter.

Det gick större idioter än mig i min klass, så jag kan åtminstone inte vara sämst.

Arrak har fått för sig att den bästa stunden på dagen är när han få demonstrera hur missnöjd han är över sitt liv, genom att kissa i soffan. Nu har det hänt fyra gånger och det är egentligen fyra gånger för mycket.

Han är nu bannad från vardagsrummet nattetid.

Otur, grabben.

Har anmält honom till en slyngelkurs. Det blir bra, som slyngel han är.

MiniLiten skall till bvc imorgon, det blir intressant och se vad som har hänt sen sist.

Eftersom den bästa stunden på dagen för MiniLiten är när hon får ligga på skötbordet i badrummet och titta på änglarna och lyssna på speldosan Henrik, så har jag insett att ett babygym vore nåt att ha.

Jag beställde ett på nätet idag.

Inget skit här inte!

Finns att beställa här!

Slängde med dom här sötkorvarna också, som vi kan hänga upp på babysittern eller i vagnen eller vars som helst.

Dom är ju bara för jävla gulliga!

Vi säger så så länge...

Det här är det jävligaste jag varit med om.

Att skriva ett jävla arbete.

Jag är så jävla omotiverad.

Eller så är jag jävligt stressad.

Jag blir så jävla arg.

Nu ska jag jävlar anamma stänga av den här jävla datorn och jävlar i mig ta en snus och skita i det här.

Det här jävla arbetet ska vara inlämnat och klart på torsdag för i helvette.

Fan.

Herre jävlar vad man blir matt av att svära så mycket.

Vi säger så så länge...för fan

Efter att vi hade varit å handlat inför helgen, kom vi hem som vanligt och MiniLiten låg kvar i sin bilbarnstol och sov.

Jag öppnade upp overallen och plockade av mössa, vantar å allt som kunde bli varmt av att ha på inomhus.

So far so good

MiniLiten snusade vidare, som hon alltid gör...

Jag plockade ur och plockade in matvaror och de övriga barnen stökade på med sitt.

Så hörde jag ett kippande läte från hallen, och den där klumpen i magen infann sig i en nanosekund...det var nåt som inte stämde.

Jag vet inte hur jag skall förklara, men hon kippade efter andan, grinade, tystnade, kippade efter andan, grinade till, somnade...det var så himla konstigt.

Plockade upp henne ur stolen, klädde av henne och hon fortsatte, men hade nu ögonen öppna fast ögonen såg inget.

Jag fick ingen kontakt med henne.

Inget konstigt med det, barn som är så små kan ju vara lite svåra att väcka när de sover djupt.

Men när jag inte fick henne att vakna och hon bara fortsatte att kippa, grina och tystna igen, så kändes det helt fel..i maggropen.

Ringde P, som satte sig i bilen och kom hem på studs.

Under den tiden som han körde hem, skulle tro att det tog 20 minuter, så fick jag inte någon kontakt med henne. Försökte med allt.

Klä av henne, blåsa henne i ansiktet, tjoa och stimma i allmänhet.

Men när pappa P kom hem så log hon och följde rörelser med ögonen.

Allt var som he skulle igen.

Men det kändes ändå inte helt korrekt, så jag ringde sjukvårdsrådgivningen, som tyckte att en läkare skulle kolla upp akut.

Väl sagt, satte mig i bilen och åkte in till Sachsska barnakuten, och fick komma in relativt snabbt.

Prover togs, prover analyserades, inga konstigheter.

MiniLiten visade inga tendenser till zombiebeteende, vilket jag i och försig var rätt lättad över.

De ville att vi skulle stanna för observation över natten, vilket betyder att vi får sova på en barnavdelning och sen åka hem, så jag valde att istället åka hem och komma in direkt om det skulle visa sig att hon hamnade i samma koma fler gånger.

Men nu äre ju lördag kväll, och inget ovanligt har inträffat idag. Så jag är inte orolig .Längre.

Idag har vi varit på bio.

Jag, Stora och Mellan.

I världsklass.

Klart en av de bästa filmer jag sett.

Rekommenderar den starkt.

Berättelsen om Pi.

Vi har haft middagsbesök av T från Tyresö med minsta dottern W.

Jättetrevligt.

Vi åt nationalrätten Tacos, för Mellan hade beställt det.

Hon hade lovat laga maten.

She did not.

Typiskt.

Nu är klockan strax tio en lördagkväll och den här gamla morsan drar in klorna.

Och bilen går bra!

Shit, vad vi ryms.

Säger så så länge.

Jag är så fruktansvärt trött, nästan omänskligt.

Kan inte komma på varför!

Har förvisso på känn att det har med en viss MiniLiten som inte har nog hyffs i kroppen att sova om nätterna att göra.

Jag kan, utan att ljuga, erkänna att jag ser framemot när det här hittepåett om att äta stup i kvartn på nattn är över. Så att man kan få sova nån gång.

P har ju inga som helst problem med att sova, han skulle antagligen sova även  om en kranbil dundrade in i sovrummet och parkerade i sängen.

Nädu, den killen kan sova han.

Skickade in mitt halvfjösiga arbete till examinatorn igår för utvärdering.

Jag ber till Gud och jungfru Maria att hon skickar tillbaka den med lovord och komplimanger.

Det är ju inte så troligt.

Och nej, jag ber inte till Gud..kanske jungfru Maria, för hon verkar ball.

Så nu sitter jag här, med solen skinandes utanför, med ett flickebarn i looman på bröstet, en hundmupp i soffan, och vet inte vad jag skall hitta på härnäst.

Soffan ja, som han nu har premiärkissat i.

Nerspydd och kissad soffa vill ingen sitta i.

Min briljanta ide, var att slita av klädseln och slänga in det i tvättmaskinen.

Men vänta nu, det står ju på tvättrådet att man inte får tvätta, inte stryka, inte torktumla...inte nåt får man göra.

Hur rengör man tyget då?

Fuck you, motha fuckers! Tänkte jag, fortsatte med avtagandet av klädseln och slängde in skiten i tvättmaskinen.

YOLO!

Detta move, innebar en viss problematik för problemskaparen. Vart mojsar man om man inte kan mojsa i soffan?

Här kommer ett axplock på mojsförsök.

Stolarna får 3 hundskålar av fem och MiniLitens skötbädd får 5 av fem möjliga, speciellt efter att ha tuggat sönder de uppblåsbara delarna runt om.

Men trots all denna idioti som han har sysslat med denna vecka, spytt i foffan, kissat på duntäcke (för tredje gången), kissat i foffan, så kan man ju inte vara arg särskilt länge på den här sötkorven ändå

Den här vill jag ha!

Den finns att beställa här! och kostar bara 795 pikkadoller...

Jo förresten, det verkar som att vi köpt en ny bil...det återstår förvisso att se, efter som P ska hålla på å fundera å tänka så mycket.. Jag säger bara: - Köp! Köp!

En sån här!

Nu vore det väl ändå satan om vi inte skulle få plats när vi ska ut å åka..

Nu kan vi åka till varras till påsk!

Hurra för det!

Men nu säger vi så så länge!