Jag är så trött på den här sjukstugan.

MiniLiten hostar, fräser ut grönt snor och ögonkusar.

Tänk om hon har lunginflammation?

Jag vet att hon har ögoninflammation.

Det gör man ju sällan något åt.

Tvätta rent med ljummet vatten flera gånger dagligen.

Check!

Men lunginflammation. Det fixar man kanske inte själv?

Om hon inte har blivit bättre i sin hosta imorgon, då ska jag uppsöka vårdcentralen.

Då har hon hostat i mer än en vecka och det har inte blivit bättre.

Men jag är så uppriktigt trött.

Maktlös och trött.

Det är så här det är att vara småbarnsförälder.

Ja, jag vet.

Men måste det vara så här jävligt?

Jag kan inte komma ihåg att det var så här med Stora och Mellan.

Eller så har jag bara förträngt det.

Säkert.

En sån här har jag införskaffat idag.

Perfekt att ha uppe i Varras.

Så kan mamman sitta vid Arran och dricka svartis i lugn och ro.

Woop woop.

Här har ni veckans top 5!

Bara lyssna å njut och känn vårpeppen.

Tänk: Balkonhäng i solen. Kaffe eller öl efter humör. Fågelkvitter. Fin musik. Bra skvaller.

Glöm snön som yr utanför fönstret.

Glöm kylan.

Glöm jobbiga människor.

Glöm sjukdomar.

Vi säger så så länge.

MiniLiten har haft feber inatt.
Sådär kokhet.
Som bara små barn kan vara.
Vuxna blir sällan så varma.
Har jag en upplevelse av.

Pappan fick iallafall vara hemma och vabba.
Jag är på Sachsska barn och ungdomsmottagning med Liten.
Det är sista besöket inför diagnosticeringen.
Besöket beräknas att ta två timmar.
Om det funkar för Liten att sitta och svara på frågor och koncentrera sig så länge.
Brukar inte funka längre än 30 minuter.

Lyxfällan då.
Lyxfällan igår handlade om ett par stofiler i Villhelmina. Man blir mållös.
I det här programmet var det inte själva knaset med ekonomin som gjorde mig så upprörd och engagerad. Det var det andra.
Mannen i huset, gjorde allt arbete utomhus ( skotta och klippa gräs typ) och övrig tid spenderade han i soffhörnet framför tvn, medans kvinnan gjorde allt annat. Jävla typiskt idiotupplägg.
Men av någon anledning så tror jag att det är så överlag i de flesta norrländska hem. Mannen sköter bilen, skotta och klippa gräs och kvinnan gör allt det andra. Ni vet, laga mat, handla, städa, tvätta, ta hand om barnen, skjutsa, lämna, hämta plus ett heltidsarbete...
Det är inte bara i norrland som det är så.
Det förekommer även i Stockholm.
Mentaliteten är nedärvd.
Jag gör det själv, så går det fortare, det blir rätt på en gång och jag slipper en massa gnäll.
Idiot!
Jag tror att det ordnade upp sig något för Benny och Nina.
De sökte jobb båda två, slutade snusa och dricka alkohol för tusentals kronor per år, slutade köpa chips, godis, kakor och läsk för dito, började dela på sysslorna hemma. Jag tror att de fick till en bättre tillvaro.
Jag brukar bli oerhört peppad på att ordna upp vår ekonomi, när jag sett de här programmen.
Vår ekonomi är faktiskt på väg att bli riktigt stabil.
Nu saknas bara den där bufferten på två månadslöner på sparkontot.
Sakta men säkert.
Vi kommer dit.
Det tar ett tag.
Men det måste gå.

Solen skiner idag och det känns lite vårigt i luften.
Ska det hålla i sig nudå?
Eller kommer det en snöstorm och förstör i helgen?
Jag jobbar förvisso hela helgen, så mig spelar det egentligen ingen roll.
Jag vill inte ha snö på söndag.
Tänkte träna då.

Vi säger så så länge.

Sådär.
MiniLiten kräktes hon med.
Till slut.
Jag började ana oråd, när hon bara satt och spottade vid lunchen.
Plättar med sylt och vaniljglass.
Skulle hon spotta ut det i vanliga fall?
Sällan Stellan.

När hon vaknade från sin eftermiddagsvila hade hon feber.
Jag kollar väldigt sällan hur hög temp de små har, man känner direkt om det är feber-feber eller om de bara är lite sängvarma.
Det är tämligen ointressant att veta enstaka temperaturhöjningar, men om febern är långvarig och påverkar allmäntillståndet, så kollar jag givetvis.

Det börjar tära nu.
Att ständigt ha en sjukdom av något slag som slår ned lite sporadiskt då och då.
Det känns så jävla lömskt.
Opålitligt.
Jag känner mig opålitlig.
Inget att räkna med.
Jag är lite ledsen i själen.
Trött.

Jag blev alldeles för inspirerad och måste kolla på lyxfällan. Det känns som att det kan vli ett bra avsnitt idag.
Det handlar om Benny och Nina. Norrland. Lyxfällan.
Återkommer.
 

Vi säger så så länge.

Magsjukan from hell.
Liten kräktes inatt.
Blärf.
I våran säng.
Nu har vi haft magsjuka, i olika valörer, sedan den 5e Mars.
Idag är det den 27:e.
Vad är det frågan om?
Är vi förbannade?
Någon kanske vill oss ont?
Jag tänker att det antingen måste vara vodoo av något slag, eller så är det retarderade föräldrar på förskolan, som inte har sina magsjuka barn hemma tillräckligt länge.
Jag är benhård på 48 timmar sedan senaste kräkning eller diarre.
Gärna en dag extra utanpå det om det går.
Jag förlorar pengar.
Javisst.
Men i längden förlorar man ju ännu mer, om man slarvar och låter barnen gå tillbaka till skola och dagis för tidigt.
Så var konsekventa med att vara hemma såpass länge att sjukdomen läkt ut, eller åtminstone inte smittar längre.
För allas skull, inklusive din egen.

Så nu sitter jag här.
Med min tekopp i handen, och funderar på vad jag skall hitta på för projekt idag.
Tvätta.
Kanske räcker med det.
Tvätta duntäcken är inte det roligaste.
Jag har inga tennisbollar, så det kommer aldrig att bli något fluffigt täcke nå mer. Mitt duntäcke..snyft.
Som jag för övrigt har sommar, vinter, höst och vår. Lägg till en värmekudde, året om. Det blir varmt och skönt.
Svettigt.
Ja.
Men varmt och skönt.
Kanske ska testa ett annat typ av täcke? Utan dun. Ett lite mindre varmt täcke. Finns det ett mindre varmt täcke, fast lika fluffigt och mojsigt som ett duntäcke?
Måste undersökas.
Ett madrasskydd kanske vore en investering?
Med tanke på alla kräkningar i sängen på sistone.
Inte fräsch bäddmadrass vi har längre.

En sån här har jag beställt idag. Till min laptop.

Älskar Gustav Klimt.
Älskar döden och livet-tavlan.
Vill ha en sån.
Men än så länge får det räcka med laptop-skin.

Vi säger så så länge.

Idag har jag fixat.

Sånt som jag för väldigt lääänge sedan skulle ha behövt fixa.

Hämtat ut medicin - check.
Köpt hudprylar till Mini - check.
Köpt vårjacka till Stora - check.
Köpt galonisar till Mini - check.

Köpte de här

Sophie la Girafe Baby har bara naturliga och rena produkter och är ecocertifierat eftersom 99,4 procent av ingredienserna är naturliga. Samtliga produkter är fria från GMO (genetiskt modifierade organismer), nanopartiklar, syntetiska parfymer eller färgämnen, animaliska ingredienser, ftalater, parabener, klor, natriumlauryletersulfat, metylisotiazolin triklosan, propylenglykol, benzobarbital, fenoxietanol och petrokemikalier. De är också fria från gluten, nötter, doftallergener och starka eteriska oljor.

Köpte en sån här:

Hittade en snygg skinnjacka på Lindex för en billig peng. Stora tyckte om den.
Win!

Jag har betalat min skuld på biblioteket, som jag inte visste att jag hade.
Lånat fräsiga barnböcker, med Liten, till kvällens sagostund.
Lånade Torka aldrig tårar utan Handskar till mig själv.
Har bara hört bra om den, men gillar inte Jonas Gardell, därför är jag väl sist i hela sverige med att läsa hans succeroman.
Men det skiter jag i, han är lika enerverande och vidrig i sitt sätt.
Jag vet att du är homosexuell, och det är jag helt okej med, verkligen. Men måste man vara så utåtagerande, provocerande.
Egentligen är det ju upp till mig ifall jag låter mig bli provocerad.
Jag ska sluta reta mig på Jonas Gardell. Jag ska börja älska Jonas Gardell.
Eller jag ska försöka sluta reta mig på hans provokationer.
Nu känner jag att jag är lite ute på hal is.
Vi stannar där.
Jag läser boken och får återkomma med tankar kring den.

Ser fram emot att gå till jobbet imorgon.
Det blir kul.
Jag hoppas bara att min näsa och bihålor har stramat upp sig en aning.
Vore en aning lättare att leva då.
Imorgon är det CrossNature.
Känn peppen!

Vi säger så så länge.

Så var det dags för nästa man i ledet.

Mellan kräktes igårkväll.

Hon hade haft ont i magen nästan hela dagen.

Vi åkte ut till Arlanda för att hämta utlandsresenärena. Jetlaggade och med oborstade tänder, plockade vi upp dom på terminal 5.

Min bror, hann vi som mest bara ge en kram och så var det hej då!

Vi tog ett snabbt pit-stop på donken, för att fylla på lite energi hos de minsta och kanske även den största, don Varras.

Det kändes jätteskönt att få vara tillsammans, om än bara för ett par fjuttiga timmar.

Vi tittade på alla bilder som de tagit i USA, så mycket de måste ha sett och fått vara med om.

De hade köpt skor åt oss alla, Converse skor åt alla barn och Pappan. Eftersom de inte har halv-storlekar på skor där borta, så var de lite för stora, men hellre det än för småa.

Pappans skor var damstorlek 9, och det skulle bli lite för mycket elaka styvsystrar över det hela om han skulle försöka klämma in sina fötter i en storlek 40.

Blocket.

Jag fick ett par superduper fina, sköna, helt perfekta Nike Flyknit Lunar 2.

De satt heelt perfekt. Jag kommer att flyga fram i sommar.

Mellan fick lite krämer och sådant från Victoria Secret, i en sån där fin rosa påse. Supernöjd kan jag tänka mig.

Jag fick också en hudkräm i burk, som doftar helt otroligt gott.

Men oavsett, presenter och allt, så var det så himla roligt att de kom hit och umgicks.

Jag hoppas att de kan komma ned och hälsa på en längre stund vid något tillfälle.

Nu har jag varit vaken i 3 timmar och klockan är inte ens åtta på morgonen.

Dagarna har blivit längre.

På något mystiskt sätt.

Vi säger så så länge.

MiniLiten, den tidigaste tuppen av dom alla.
Mest förkyld också skulle jag vilja påstå.
Hon har en redig slemhosta, som jag inte är särskilt avundsjuk på.
Hon verkar inte besväras så mycket av den för tillfället, och så länge hennes allmäntillstånd inte är förvärrat får hon hosta vidare.
Någon annan som jag inte är så överdrivet avis på, är Rock n´Roll-Pappan.
Vi möttes imorse på muggen.
Jag nyss uppkliven ur sängen, han nyss hemkommen från krogen.
Han skulle "bara" gå ut och äta med sin pensionärsmamma, hennes bror och några vilsna lantis-kusiner. ( Alltså lika mycket lantis som jag är, de kommer från norrland någonstans..skulle vilja säga Umeå, men är inte säker)
Iallafall.
Det blev verkligen en helkväll.
Det kommer att kännas idag.
Tror jag.

Mina föräldrar kommer flygandes från New York idag. Planet skulle landa 10:15, men nu när jag kollade är planet försenat till 11:35.
Hade de åkt SAS, hade de landat tio minuter före utsatt tid. Men Norweigan, säg någon gång de landar i tid?
Hur som helst.
Tanken var att vi skulle hämta hit dom och sedan skjutsa tillbaka senare i kväll/eftermiddag.
Men om planet blir mer försenat, gissar jag att vi får göra som vi tänkte först. Åka ut på Arlanda och hälsa på dom där.
Jag kan inte för allt i världen förstå varför de prompt skulle åka vidare hem idag.
De kunde ju ha stannat en natt här.
Jet-laggade förvisso.
Kanske skönt också att få komma hem till sitt, när man varit på resande fot drygt två veckor.
Vi får se hur det artar sig under förmiddagen.
De kanske flyger ikapp. Får plötslig medvind.

Jag måste gå på apoteket idag.
Nässpray, typ Otrivin eller Nezeril, är satans påfund.
Jag vet ju det.
Kortison-nässpray är betydligt mycket bätttre vid förkylning.
Jag är glad att förkylningen äntligen bröt ut ordentligt.
Att gå omkring och vara lite halvhängig, lite kymig, är värre än att vara riktigt förkyld med täppt näsa, knastrande bihålor och supertrög hosta. Det kan man ju på något sätt acceptera, eller det är lättare att hantera.

Nu är jag svinhungrig och klockan är ju för tusan tjugo i sex. Då är det ju frukostdags.
Iallafall här i Gubbis!

Vi säger så så länge.

Liten har ju varit risig i magen den sista tiden.
Sen i lördags har han haft vattenliknande diareér, och igår började han kräkas igen.
Magkänslan, den ska man lita på.
Åk till barnakuten.
Jag ringde förstås till 1177 för att få råd.
Åk sa damen på andra sidan luren, som bröt på finska.
Vi åkte.
Jag packade ned Mini och Liten i bilen och kryssade mellan trötta morgontrafikanter.
Det var förvånansvärt lite trafik.
Jag trodde att det skulle vara morgonrusning, men den kanske inte hade kommit igång ordentligt.
Hur som helst, gick det rätt smidigt.
Vi var ensamma på barnakuten.
Ungefär vid den här tiden upptäckte jag att jag hade 4 missade samtal från både Stora och Mellan.
Skickade ett snabbt sms, och fick till svar att Stora hade kräkts och gått och lagt sig igen, och Mellan hade fått diareé.
Kul!
Ringde Pappan, behövde lite backup att hämta MiniLiten från Sachsska och ta hand om de stora där hemma.
Vilken jäkla otur.
Otroligt.
Vi fick hur som helst en mugg med vätskeersättning, som skulle administreras var femte minut. Det gick förvånansvärt bra.
Vi fick träffa en ung läkare, som lyssnade, klämde och ställde lite standardfrågor.
Sen togs det blodprover och kladdades med emla i armvecken.
Den unga läkaren kom tillbaka efter en timme, och det hade beslutats att Liten skulle behöva vätskas upp lite.
Så vi fick packa oss iväg till avdelning 70.
Där fick vi ligga på en säng och Liten fick ett glukosdropp under 4 timmar.
Inga kräkningar eller diareér under den tiden.
Strax innan vi fått veta att vi skulle få gå hem, passade han på att gå på toaletten, så att de kunde ta ett avföringsprov.
För att få reda på vilket virus som orsakat den här otrevliga karusellen.
Vi fick åka hem på permis och jag tror att det ska gå bra.
Min magkänsla säger det.
Jag har ju haft lite ont i halsen och känt mig lite halvhängig sedan söndagen.
Det är inte lite halvhängigt längre.
Det är helrisigt läge.
Men det ska väl gå, på något vis.

Här kommer lite predikan. Pappan har köpt cigaretter för matpengar.

När man drar ner cigarettröken i lungorna vid ett halsbloss kommer mer än 8000 skadliga ämnen som finns i röken snabbt in i blodet. Ett 60-tal av ämnena kan orsaka cancer.

När man röker får man ökad puls och ökat blodtryck, blodkärlen drar ihop sig och man får sämre kondition.

Varannan rökare dör i förtid och i genomsnitt förkortar rökning livet med tio år.

Cancerlunga vs frisk lunga i genomskärning.

Rökning kan leda till lungsjukdomar som astma, lunginflammation, KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) och lungemfysem.
Hjärt- och kärlsjukdomar som kärlkramp i benen, åderförfettning, stroke och hjärtinfarkt.
Cancer i till exempel lungor, urinblåsa, matstrupe, bukspottkörtel och tarm.
Rökning ökar även risken för sjukdomar som reumatism, diabetes och benskörhet. Dessutom försämras immunförsvaret och behandlingsresultaten vid all slags behandling. Rökning kan minska möjligheten att få barn. ( Det sista känns mindre viktigt nuförtiden)

Nice, double nice.

Jag lägger till att jag har slutat snusa, och röker inte heller.

I rest my case!

Vi säger så så länge.