Sovmorgon.

Vad är det?

Åtta, det räknas som sovmorgon för mig.

Snabb frukost, sen en långpromenad med familjen.

Vi tog vägen runt Högdalstoppen.

När vi kom till baksidan, snett nedanför sopstationen, hade det flyttat in nytt kreti å pleti.

5 husvagnar och tre gamla as till bilar stod uppradade i gläntan.

Tvätten hängde på provisoriskt upphängda tvättlinor mellan träden.

De hade baxat dit tre stycken tvåsits-soffor (företagsamt), där männen i sammanhanget satt å berättade historier på främmande språk.

Kvinnorna röjde runt bland sopor, gamla matrester och pantburkar.

En del stod och hängde tvätt.

De har flyttat in.

Permanent.

Eller tills farbror polis kommer dit och ser till att de avlägsnar sig.

En gammal utbränd bil, full med gamla kläder och en rutten bäddmadrass stod på gräset...bara så där.

Såhär kommer det att se ut om ett par veckor.

Mysigt!

Promenaden fortsatte raskt vidare.

Vi tog vägen genom skogen och släppte Arrak.

Han blev tvångsduschad när vi kom hem.

Han tog genvägen genom den lilla pölen vid stigen.

Som vi alla vet är genvägar senvägar. Eller åtminstone aldrig ett bra alternativ.

Pölen = Gyttja, sörja, survatten.

Han blev jävligt överraskad.

Ofrivilligt bad, både på promenaden och hemma.

Jag provpromenderade mina nya snabba.

Wow!

MiniLiten har fått en egen stol, som hon provsatt igår.

Går ju sådär..

Det blir en liten slapp hållning.

Det blir bättre.

Försökte fota de minsta tillsammans.

De är mest intresserade av att titta på varandra.

De är söta ändå.

På tal om söta.

 
Vilka fina mössor jag fick skickat till mig häromveckan.

Tack finaste Ida!

Hon växer i dom.

Vi säger så så länge!

För min allra bästaste pappa!

Grattis på födelsedagen, Don V!

Jag älskar dig!

Vi säger så så länge!

Jag skulle precis leta efter en skiva på spottifajj.

Jag kunde inte riktigt komma ihåg vad gruppen hette.

Hmm...satt och fnulade.

Det var nåt på B så långt minns jag.

Men typ..Bri nånting.

Faan.

Jag kommer inte att hitta den!

Paniik-känsla.

Testade skriva in nåt. Briolle..

Icke!

Nada

Tills jag kom på vad de hette, och då skämdes jag lite. Briolle.

Låter som nåt jävla skämt, Briolle. Som en kaka från Frankrike eller typ Spanien.

Varför skämdes jag?

För att bandet är lite coola, och skulle aldrig döpa sitt band till Briolle. Det är då ett som är säkert.

Helt jävla sjukt.

Briolle...helvete.

Bandet heter Bastille.

Micket bra.

Men vänta..

Bastille.

Det låter ju som en kaka det med.

Haha.

Jag tar tillbaka mitt skäms-moment.

Briolle - Bastille

Same same but different.

Faktiskt

Lyssna här!

Vi säger så så länge!

Det är dags för fredagsmyyys!

Nu är jag hemma i vardagen igen.

Planeringsdagarna var högst intressanta.

När vi väl kom dit, checkade vi in våra rum som faktiskt var riktigt fina.

Sängen var jätte-jätte-skön, men det spelar ju ingen roll när man ligger i den ensam.

Jag kan ärligt säga, att jag hellre har tre-fyra ungar i sängen, en långskånk som ligger på diagonalen plus en stor hund-ponny i sängen.

Hade jättesvårt att sova i ett mörkt, tyst och svalt rum med en himmelskt skön säng.

Jag behöver la familia hos mig för att kunna sova.

Men iallafall.

Vi fick jätte god middag på kvällen.

Till förrätt serverades en kronärtskock-soppa med kalvbacon. Den var så galet god. Len, lagom stark och den slank ju ned i två skedtag.

Till huvudrätt åt vi en torskrygg med potatisstomp och champangesås.

Den var inte heller helt fel. Jag hade önskat en lite större bit av torsken och mindre potatismos. Men man kan inte få allt här i livet.

Till efterrätt var det en ganska tråkig äppelkaka med kanelpanacotta.

Men den slank ned den också.

Efter middagen, satt vi och småtjattrade lite över en öl, sen kastade jag in handduken vid halv elva.

Jag känner ju inte en käft, och hade inte så mycket att tillföra. Sen var jag idiottrött så det var ett smart drag tycker jag.

Vaknade kvart över fem, pling!

Typiskt.

Men jag passade då på att kila iväg till simbassängen, och tog några längder.

Efter simturen, badade jag bastu och mådde så jävla gott i mitt eget sällskap.

Sen var det dags för hotellfukost. buffén innehöll precis allt man kunnat önska sig.

Jag åt skivad frukt, med keso och en knäckemacka med brie ost på.

Sen tog jag ett kokt ägg och några kalvbacon-skivor.

En stor balja kaffe och ett glas färskpressad grapefruktjuice.

Med den frullen i magen, kände jag mig peppad och fylld av energi inför dagen.

Vilket visade sig vara rätt klokt, för det skulle behövas.

Att sitta på arslet en hel dag och lyssna, är inte min grej.

Men jag överlevde. Bedömt.

Så här underbart hade jag det under dagen.

Vi låg på klipporna och planerade lite.

Idag är det inte fullt lika fantastiskt väder.

Det har regnat under natten och det skulle inte förvåna mig om det börjar småskvittra lite snart.

Stora och Mellan åker till sin pappa i helgen. Bu för det.

Jag och bonusmamman åker till IKEA för att fixa lite med hennes garderob, hon har en del kläder att stuva undan.

Annars blir det nog ganska öppet halloj i helgen.

Sista helgen innan jag börjar arbeta.

Helt sjukt.

På torsdag smäller det.

Helt sjukt.

Arrak betygar sin ömhet för MiniLiten på sitt eget vis.

Genom att ligga på henne.

Move!

Vi säger så så länge.

Regn.

Varje dag.

Bu!

Jag ger mig inte för den delen.

På med träningsutrustningen och iväg.

Idag, Mamma BootCamp.

Även om man ger järnet, så är det inte alltid som det känns bra.

Idag var en sådan dag.

Jag gav allt, men något gjorde ändå att det inte kändes så himlade bra...

Nu vet jag vad det är.

Mina jävla löpardojjor.

De är inte gjorda för lera, modd och regn.

Jag blir sjöblöt om fötterna.

Om jag löptränar, är det inga som helst problem att bli blöt om fötterna.

Men att köra kondition blandat med styrka, då man stannar av lite och det klafsar i dojjan, gör att man mest bara blir kall och förbannad. Opeppad helt enkelt.

Så nu var det dags.

Nya skor.

Hurräj!

Finns att klicka hem här!

Nu vore det väl ändå satan om jag inte ska kunna sluta reta mig på sjöblöta skor och iskalla tår.

Grattis i förskott till mig!

Hämtar dem i butiken på lördag.

Har varit på samarbetssamtal med min före detta.

Alltid lika intressant.

Vad i hela grönhetaste helvetet kan jag ha sett som goda kvaliteter hos denna man?

Jag bara undrar.

Jag kan summera hela samtalet till att han är helt ute och cyklar. Han har ingen som helst aning om vad vi pratar om.

Det är helt solklart.

Jag blir så trött.

Så trött.

Vi säger så så länge.

Vi har haft en fin helg, med vackert väder.

Svärfar berikade vår helg med besök.

Det är inte ofta som han kommer och stannar över.

Det har aldrig hänt.

Tror jag.

Nu när jag tänker efter.

På lördagsmorgonen tog jag de tre minsta och bonusmamman med mig i bilen, för att införskaffa nödvändiga kläder för dåligt väder.

Mellan fick ett par stövlar, och ett jättefint regnställ.

P tog Stora med sig och införskaffade unge herr en ny cykel.

Han är nöjd.

Kan man säga.

Liten fick sin älskade efterlängtade ståbräda...

P åkte iväg ett par timmar och fikade hemma hos sin kära mor som fyllt år.

Liten skulle på poliskalas mellan två och fyra på lördagen, dessutom skulle ju sväffe dyka upp, så vi andra stannade kvar hemma.

Jag stökade en hel del i köket under eftermiddagen, mellan hundrastning, matning av barn, dammsugning och skurning med mera.

Till middag bjöd vi på Halloumipanerad kycklingfile´och ratatouille, och till efterrätt en ingefärs-cheesecake.

Jättegott, och inte alls så avancerat.

På söndagen åkte P iväg och matade grisjävlarna i Åkersberga, och bonusmamman åkte ut på stan för att shoppa å okynnesdricka öl i solskenet.

Jag hjälpte barnen med sina datorer, Mellan har ju fått en egen dator nu, som hon kan spela The Sims på.

Sen tog vi en promenad med Arrak i solskenet.

Barnen cyklade förstås.

Stora skulle spela tuff och göra en sladd i gruset längst ned i backen vid dagiset.

Felbedömning av avstånd och fart, samt mängd grus på backen, resulterade i en inte alltför tjusig vurpa.

Han slog i vänster armbåge och fick ett fint litet jack.

Han torkade sina tårar och klättrade upp på hojjen.

Tappert.

Man får ju inte ge upp, mamma.

Den här veckan känns som att jag har det jag gör.

MiniLiten börjar bli lite mer pigg nu.

Jag behöver inte suga ut snor ur näsan längre.

Win!

Vi får sova nästan hela nätterna.

Win!

Förhoppningsvis kan jag åka och hälsa på Mirjam och Cathrine i deras nyöppnade butik i slutet av den här veckan.

De har öppnat en Secondhand butik i Sundbyberg, där man kan lämna in sina begagnade kläder, barnmöbler m.m, och lämna för försäljning. De säljer på kommision och när din vara blivit såld går 40 % tillbaka till dig och 60 % till butiken.

                              (bilden lånad från Älskade Ängels blogg )

Det verkar jättespännande och jag tror att det kommer att jättebra för dem.

Butiken ligger på Kyrkogatan 5 i Sumpan, karta finns här!

Nu ska jag försöka klämma i mig lite frukost.

vi säger så så länge!

Där kom den till slut.

Solen.

Hej å välkommen.

Liten har fått vara hemma från förskolan idag, därför att han skulle gå till logopeden idag.

Vi stämde träff imorgon eftermiddag, bara jag och logopeden. Så ska vi lägga upp en plan för hur vi går vidare med hans problematik.

Det är inte det grammatiska som vi skall fokusera på nu, utan nu är det mest fokus på att hjälpa honom att hitta rätt ord på rätt plats.

Det är trots allt bara ett år kvar innan han börjar på sexårs.

Kan bli lite knivigt för honom i skolan.

Men eftersom vi är medvetna om problemet, så kan vi försöka hjälpa honom.

Vi tog en promenad i det vackra vädret med Arrak.

Bort till den där grusade tennisplanen.

Liten sprang runt och kastade pinnar till en överlycklig Arrak.

Men vår lycka fick ett abrupt slut.

Det kom en gammal lady med sina hundar.

En gammal cavalier och en jättesöt shiba inu-valp 6 månader, som bara stod och skällde...hela tiden.

Inte så gulligt.

Liten höll för sina öron och frågade mig varför han skällde som mycket.

Den gamla ladyn sa till honom, du förstår, min hund är så rädd för eran hund så därför talar han om det.

Hon släppte lös sina skithundar, och Arrak tänkte förstås, hell yeah! lekkompisar.

Men den gamla cavalieren gömde sig bakom sin lika gamla matte, och den andra idiothunden sprang bara runt runt och skällde.

Det kanske är bäst att du kopplar din hund, säger kärringen till mig. Min hund är rädd.

Jättesöt hundras, men ladyn hade totalt floppat i sin fostran.

Kom inte hit och släpp dina hundar då, där det redan finns en hund som är lös! Tänkte jag.

Men jag orkade inte.

Kopplade Arrak, och tog Liten under armen och så gick vi hem.

Hur tänker man?

Kärring.

Barnen kom precis hem och nu blire mellis.

Nybadad MiniLiten som ligger å mojsar på sängen.

Buskörven slappar.

Vi säger så så länge.

Idag var det dags för MammaBootCamp igen.

Det skulle enligt väderprognosen vara solsken och 14 grader varmt.

Bullshit!

Det var max 6 grader och det småduggade under morgonen.

Men jag å alla andra superpeppade mammor, kämpade på i lera å motvind.

Det var sinnessjukt tungt.

Utfall, burpees och plankan varvades med armhävningar och jumping jacks.

Herre min jesus, jag kommer att ha träningsvärk med stort T imorgon.

Skönt!

(Bilden lånad från levlive)

Vårt varmvatten skulle vara avstängt mellan 11-14 idag.

Lerig, efter-tränings-frusen kom jag hem och hade stålsatt mig inför en kall dusch.

Men jag hade tur.

Varmvattnet var inte avstängt ännu.

Hann just såpass skölja av mig innan det kalla vattnet började komma.

Win!

Sen fick jag slänga i mig lunch, mata MiniLiten och Arrak, och sedan slänga mig i bilen för att möta upp Carolina och Annica i Sköndal.

De lånar Arrak för ett projekt som Carolina har i sin utbildning på Hundens Hus.

Han sköter sig förstås nästintill perfekt.

Lugna händer är inte en favorit.

Sitta still är sååå boring.

Men han lär sig väl..nån gång...kan man hoppas.

Imorgon skall Liten till logopeden igen.

Det är tur att han tycker att det är roligt att gå dit, men jag vet att logopeden är orolig för honom.

Det börjar jag också att bli.

Sen skall jag åka till Mvc och ta cellprov.

Det är dags att kolla upp den här gamla kajaken.

Men nu är det hockey på teven.

Hejja Skellefteå!

Hejja för fan!

Vi säger så så länge.