från tidig morgon till eftermiddag.

Började morgonen med att sova ända fram till klockan halv sju.

Alltså WOW!

Nästan sovmorgon.

Bara nästan.

Men MiniLiten tyckte absolut att det var hög tid att vakna.

Klev upp å kokade kaffe, välling och drog på mig löparstassen.

Temperaturen ute: 28 grader...i solen.

Tog med mig Arrak på en löptur på asfalt.

Väl hemma, väckte jag heela familjen och så åt vi gemensam frukost.

Packade matsäck och baxade in Stora, Mellan och Liten i bilen för en färd mot badstranden.

Vi har badat i regn, solsken och åska.

I stort sett hela dagen.

Jätteskönt och mojsigt.

Mirjam och småkottarna Jawo höll oss sällskap.

Men herre min je, vad trött man blir efter en dag i solen.

Ett glas vin, och sen är det god natt.

Blir en tidig kväll.

Hurra för min bästa syster och svåger som firar 10 års dag...Hurra!

               ( Stal bilden från fejjan av Ris)

Vi säger så så länge.

Så inåt helsikes trött.

Min kropp känns sliten.

Min själ är lite liten.

All energi är tömd.

Jag har svårt att tänka en enkel tanke klart.

Att plocka ur diskmaskinen känns helt ointressant.

Samma lika med tvättkorgen.

Huvudet dunkar.

Illamående väller genom kroppen i vågor.

Ja. Jag sover ordentligt.

Ja. Jag äter minst 5 gånger om dagen. Frukost, mellanmål, lunch, mellanmål och middag. Massor av grönisar och braig mat.

Ja. Jag petar i mig vitaminer. Till exempel PurePharmas omega-3, D-vitamin m.m

Ja. Jag dricker kaffe. Två till tre koppar per dag.

Ja. Jag dricker vatten. Vi har en maskin på jobbet som spolar kallt och/eller kallt bubbligt vatten. Det vore ju idiotiskt att inte dricka ogenerat mycket av det. Varje dag.

Ja. Jag tränar och håller mig stark och pigg. Minst fyra gånger i veckan plus att jag cyklar till och från jobbet varje dag, vilket resulterar i 1.5 mils cykling per dag...allstå...jag cyklar 7.5 mil i veckan..minst. Galet. Nåja.

Ja. Jag är oerhört sparsam när det kommer till alkohol, dels för att jag inte orkar, dels för att det sabbar min träning.

Som vi kan se och summera, kan vi bara konstatera  att jag sköter mig på alla sätt och vis.

Men vart faan klämmer det då?

Kan det bero på en konstant fullbelagd avdelning? En ut, en in.

Människor med psykoser, panikångest, existentiella kriser, komplicerade cancersår, människor med smärta som inte är av denna värld, i både kropp och själ, människor som förlorar varandra, barn som förlorar sin mamma eller pappa, farbröder som förlorar hoppet, dödsångest, tanter utan glädje och hår, männsikor som förlorar förståndet, människor som förlorat förmågan att gå, stå, äta, svälja, dricka, hicka, gråta, förlåta.

Men också mitt i bland allt det här eländet, en outgrundlig glädje, att få en dag till, en dag till att leva. En dag med sol, värme, kärlek och omsorg. Empati och respekt. En lugnande hand, en tröstande kram, en blick, ett leende. Vi har den här dagen också. Kanske imorgon också.

Jag sänder mina patienter och anhöriga en tanke ikväll och lyssnar på den här på repeat.

Vi säger så så länge.

P tog Miniliten, Liten och Arrak på en roadtrip igår.

Dalarna.

Det var visst nåt med den kommande älgjakten och kartor över passen.

P gör sin debut i älgjakt i år. Alltså på riktigt.

De är 41 st i laget.

Undras hur mycket älgkött det skulle kunna tänkas bli per man, om man skjuter en liten ko. Kanske 1/2 kg eller så?

Jag vet då int.

I alla fall. Jag blir glad om P är glad.

Men den här tripen, innebär att jag är HELT ensam i läggan.

Helt plötsligt kan jag göra precis vad jag vill.

Inga begränsningar.

Vad jag vill...

Vad gör jag då?

Jomen, visst serru..

Klart vi ska...STORSTÄDA!

Jäääj!

Min dumma jävel.

Direkt efter att jag kommit hem efter en hel arbetsdag, swish, direkt påt bara.

Nu var det ju iof nödvändigt.

Vi har gått med i lägenhetsbyte.se, och har lyckats komma med i ett triangelbyte, så en i kedjan skulle komma och titta på vår lägenhet igårkväll.

Så en snabb storstädning var ändå nödvändig.

Jag kände mig lite nöjd sen.

De två tjejjerna som kom och tittade på lägenheten verkade intresserade av vår lägenhet. De hade en tjej till som de skulle bo i hop med, så de gick runt i läggan och fotade och försökte memorera hur den såg ut och var planerad.

Den som i sin tur var intresserad av deras lägenhet skulle komma och titta på den ikväll. Så jag håller mina tummar!

Det är så jävla svårt med triangelbyte.

Mycket som ska klicka.

Jag försöker ha lite is i magen.

Pff, right.

Jag kommer inte att kunna tänka på annat på hela dagen.

Nu har jag käkat frulle som bestod av det här:

Kokosgröt

2 ägg

1 dl kokosmjölk

1 msk kokosmjöl

1 krm vaniljpulver

kokas i stort sett som en vanlig gröt, men det är viktigt att man rör om heeela tiden, så att det inte bränns fast.

Gött dä!

Ska bara vänta på att frukosten ska landa ordentligt i magen, så ska jag ut å kuta sen.

Sen är det väl hög tid att försöka klura ut en lunch och en middag också.. Typiskt.

Vi säger så så länge!