Direktlänk till inlägg 18 september 2012
För fem år sedan träffade jag världens bästa P.
Vi träffades för första gången i Hornstull å gick å käkade på Texas Longhorn, vidare till Judith&Bertil för ett par öl och om jag inte minns fel spelade vi biljard däremellan.
Man kan väl säga att tycke uppstod och från den dagen kilar vi stadigt.
Jag är glad att jag aldrig fattade hur mötesplatsen.se funkade, jag är glad att jag gick med på en träff, jag är glad över att jag än idag älskar min man lika mycket, om inte mer, som i början av vår livsresa.
Detta spektakel firar vi stort genom att hämta hem mat från favvohaket borta i industriområdet. Det blir kebab till middag.
Vet ni. Jag har funderat ett tag. Vi byter till ett annat bloggpalats. Ni hittar mig här! Vi säger så så länge! ...
Jag tror att de flesta som träffar mig tänker att jag är en sprudlande, glad tjej. Jag är för det mesta, förhoppningsvis, den mest förhoppningsvisa person du lär möta i hela ditt liv. Men det händer att jag inte är den där mest förhoppningsvisa perso...
Har ni ens tänkt på det? Att tiden går fortare när man har roligt. Allt som är luststyrt går per automatik mycket lättare och upplevs lite roligare än annat. Just nu är allt som inte har med "måsten" och "jag borde ha" så himla mycket rolig...
Är som en galopperande häst. Med ett stort idiotgarv. Hela tiden. Fattar ni? Hela tiden. Vidöppet halloj. Vad är det som egentligen pågår? Vi säger så sålänge. ...