Tidig morgon: Vaknar med en salivsträng på kudden, men märkligt lite i munnen. Har jag sovit med öppen käft hela natten månne?

Kliver upp, märkligt grusig i ögonen, ungefär som när man håller på att få ögoninflammation. Det känns som att klockan är ungefär strax efter halv två mitt i natta.

Det är knäppt tyst i läggan, jag vet att både Mellan och Storas väckarklockor har ringt, men ingen radio står på. Kan de känna precis som jag, vi skiter i den här dagen?

River upp kidsen ur sina varma, gosiga sängar och skramlar fram frukost på bordet. Bråkar iväg barnen på sina cyklar, de hinner i tid till skolan idag också, trots att Mellan kallat Stora för CP i stort sett hela vägen till skolan. Hur orkar hon? Jag förstår att Stora tycker att Mellan kan ta och cykla själv till skolan hädanefter. Han hade ju trots allt sovmorgon den här morgonen, men han kliver snällt upp och följer henne till skolan för att jag ber honom.

Borde han få en medalj kanske, tapperhets?

Tidig förmiddag: Känner att den här dagen verkligen bara suger fett ( som Stora skulle ha uttryckt det ). Föreläsningarna är så fruktansvärt onödigt onödiga. Det märks att vi är den första kullen, med tanke på klassen av föreläsningar och ämnen. För det är bara en enda upprepning hela tiden, allting går in i varandra och alla säger egentligen exakt samma sak, fast med olika ordval.

Jag hinner känna mig gråtfärdig, arg och förbannad, likgiltig..you name it, hela registret gås igenom inom loppet av ett par timmar. För att försäkra mig om att jag inte missat något världsviktigt börjar jag läsa samtliga bloggar jag brukar läsa, både en och två gånger.

Detta samtidigt som jag lyssnar på föreläsningar, vilket resulterar i att jag inte hört ett skit av vad som sagts och får lyssna om igen. Jag gör det sanneligen oerhört svårt för mig själv.

Tidig eftermiddag: Känner mig ändå rätt nöjd med vad jag idag har åstadkommit, med tanke på mitt geniala sätt att lyssna på föreläsningar. Har skrivit färdigt en uppgift och börjat på den andra.

Har ett visst hopp om att hinna färdigt till deadline ändå.

Eftermiddagish: Stora kommer hem från skolan, inte särskilt glad över livet. Vad jag förstår var det varmt och jobbigt att cykla hem och det har förstört hela hans eftermiddag. Får surkärring-tjata honom till att göra en engelskaläxa som han slarvat bort hos sin far. Försöker förmana honom om vikten av att lära sig att göra sina läxor redan nu, att skapa rutin kring pluggandet och ta det på allvar. Han tycker nog att jag är en komplett moron, men jag hoppas att han någon gång förstår att jag är en tjat-kärring för att jag är hans mor, och att jag vill hans bästa.

Middag: Har varit så uppslukad av mitt förakt inför skolan och upplägget på kursen, så jag har heelt glömt middagen!? Ringer P som får skrapa ihop nåt på affärn. Det blir blodpudding och bacon. Jag äter yoghurt till middag.

Bryter ihop, får migrän och slocknar på soffan med min bandaga på knoppen.

Kväll: Är otroligt lättretlig, vill egentligen bara skrika rakt ut, gråta en skvätt och leva rövare en stund. Men behärskar mig, tar en dusch och kollar på tv med Mellan. Kryper över till nästa säng och nattar Liten.

Slutligen kommer Stora hem från innebandyträning, han vurpar i duschen och jag tror att han slagit ihjäl sig. När jag försäkrat mig om att han överlevt, äter jag en halväten kanelbulle och sammanfattar dagen som ett stort fiasko.

Imorgon blir en bättre dag helt enkelt. Skippar nog Lergiganet ikväll, jag tror att det är boven i dramat.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vet ni. Jag har funderat ett tag.   Vi byter till ett annat bloggpalats.   Ni hittar mig här!   Vi säger så så länge! ...

Jag tror att de flesta som träffar mig tänker att jag är en sprudlande, glad tjej. Jag är för det mesta, förhoppningsvis, den mest förhoppningsvisa person du lär möta i hela ditt liv. Men det händer att jag inte är den där mest förhoppningsvisa perso...

Beror ju helt och hållet på. Vad man har för avsikt.  Med att lyckas. Min avsikt att lyckas, är något lagt på hyllan. Vi tar det sen.   Det finns annat som tränger sig på. Det handlar om livet, som pågår. Hela tiden. Man måste hålla sig o...

  Har ni ens tänkt på det? Att tiden går fortare när man har roligt. Allt som är luststyrt går per automatik mycket lättare och upplevs lite roligare än annat. Just nu är allt som inte har med "måsten" och "jag borde ha" så himla mycket rolig...

Är som en galopperande häst. Med ett stort idiotgarv. Hela tiden. Fattar ni? Hela tiden. Vidöppet halloj. Vad är det som egentligen pågår? Vi säger så sålänge. ...