Direktlänk till inlägg 3 november 2012
Nu får det banne mig vara nog.
Tiden går för fort.
Jag hinner inte med.
Jag har hunnit snappa upp att det är Halloween i alla fall.
Det går oss obemärkt förbi.
Inget bus eller godis.
P tog med Stora och Liten ner till affärn för att köpa lördagskarra.
Stora har fått riktig månadspeng. Efter hårda diskussioner och förhandlingar har vi kommit fram till en nätt liten summa av 170 kronor i månaden.
Det skall räcka till snask, tidningar, bio osv.
Idag tog han steget att införskaffa sitt karra på eget bevåg.
Ingen angenäm upplevelse. Har jag förstått. Så här i efterhand.
Han kommer hem, med en galet stor karrapåse.
Oj, vad han kommer att må illa sen.
När påsen är slut.
Trettionio kronor senare.
Mellan sover borta hos en kompis.
Så jag ligger i underläge. När det kommer till att välja film ikväll.
Jag vill bara äta glass.
Resten skiter jag i.
Vet ni. Jag har funderat ett tag. Vi byter till ett annat bloggpalats. Ni hittar mig här! Vi säger så så länge! ...
Jag tror att de flesta som träffar mig tänker att jag är en sprudlande, glad tjej. Jag är för det mesta, förhoppningsvis, den mest förhoppningsvisa person du lär möta i hela ditt liv. Men det händer att jag inte är den där mest förhoppningsvisa perso...
Har ni ens tänkt på det? Att tiden går fortare när man har roligt. Allt som är luststyrt går per automatik mycket lättare och upplevs lite roligare än annat. Just nu är allt som inte har med "måsten" och "jag borde ha" så himla mycket rolig...
Är som en galopperande häst. Med ett stort idiotgarv. Hela tiden. Fattar ni? Hela tiden. Vidöppet halloj. Vad är det som egentligen pågår? Vi säger så sålänge. ...