Direktlänk till inlägg 9 januari 2013
VARDAG
Nu är smekmånaden över.
Nu ska vi klara oss själva på dagarna.
Jag, MiniLiten och Arrak.
Jag tänker att det skall gå bra.
Vi har fått in en liten rutin, eller vad som är tänkt att bli en rutin.
När de stora barnen gått till skolan, gör vi andra oss i ordning och så trippar hela patrasket ned till förskolan och droppar av Liten.
MiniLiten, jag och Arrak tar sedan en promenad och får lite morgon-motion.
Promenaden blir ungefär 2.5- 3 km lång, och det får räcka än så länge.
På den sträckan hinner hunden göra sina behov och få lite utlopp för energi.
Samma promenad, fast motsatt håll, blir på eftermiddagarna när vi skall hämta Liten från förskolan.
Jag hoppas att det räcker för att få lite fysisk motion.
Igår var vi på första tillfället på valpkursen.
Arrak skämde ut sig och spattade runt, nu är det ju så en valp beter sig egentligen, så han skämde inte ut sig så.
Det var mest jag som kände mig dum, med en smått rabiat valp som skall försöka sitta fint och lyssna.
Efter en timme drygt lugnade han ned sig och kunde slappna av...i ungefär tre sekunder.
Hur som helst, fick vi några övningar med oss hem som vi skall göra x antal gånger per dag.
Frisignal, kontaktövningar osv.
Det skall bli kul, och jag skall verkligen försöka hinna med alla tillfällen under dagen.
Det gäller ju att man övar om han skall lära sig något.
Nu på förmiddagen har jag varit på Bvc med MiniLiten.
Hon har vuxit.
Klart godkänd!
Hon väger nu på pricken 4 kg.
Hurrräj!
När jag kom hem, tänkte jag att nu är hela soffan demolerad i småbitar, men faktiskt inte.
Det här är första gången som jag lämnar Arrak mer än tjugo minuter. Det blev närmare 40 minuter.
Han hade bara kissat två pölar.
Alltid något.
Han satt så tyst och lugnt och väntade vid dörren.
Nu tror jag inte att han suttit tyst och lugnt vid dörren hela tiden, han har nog suttit och gnällt och gnytt en del.
Men jag tror att det gått bra för honom iallafall. Sånt är ju svårt att veta. Han säger ju inte så mycket.
Jag skall åka iväg till SÖS på eftermiddagen och då kommer jag nog att vara bort mer än en timme.
Jag får hoppas att det också skall gå bra.
Jag får visserligen räkna med att torka kiss.
Varför har jag så dåligt samvete för att lämna honom.
Det finns ju tusen andra som lämnar sina hundar tusen gånger längre ensamma varje dag.
Jag lämnar honom ensammen max en till två gånger i veckan, och aldrig någon längre stund.
Så idag är det premiär för lite ensamtid för Arrak.
Han överlever nog.
Tror jag iallafall.
Dagens minus: Min huvudvärk.
Orsak till denna: Strikt avhållsamhet från socker, bullar, chips och sånt GÖTT sen i Måndags.
Varför? För att jag skall bli känd och smal, känd och smal...precis som Tiffany Persson, från HippHipp som btw är ett av världens roligaste program om du frågar mig.
Nämen seriöst, jag ska ju försöka gå ned i vikt, de där vidriga 12 kg som blev kvar efter graviditeten.
Därför har jag ont i huvudet, tror jag iallafall.
Nu har jag en vandrande vålnad i läggan, som är sjukt sugen på lunch.
Vi säger så så länge...
Vet ni. Jag har funderat ett tag. Vi byter till ett annat bloggpalats. Ni hittar mig här! Vi säger så så länge! ...
Jag tror att de flesta som träffar mig tänker att jag är en sprudlande, glad tjej. Jag är för det mesta, förhoppningsvis, den mest förhoppningsvisa person du lär möta i hela ditt liv. Men det händer att jag inte är den där mest förhoppningsvisa perso...
Beror ju helt och hållet på. Vad man har för avsikt.
Med att lyckas.
Min avsikt att lyckas, är något lagt på hyllan.
Vi tar det sen.
Det finns annat som tränger sig på.
Det handlar om livet, som pågår. Hela tiden. Man måste hålla sig o...
Har ni ens tänkt på det? Att tiden går fortare när man har roligt. Allt som är luststyrt går per automatik mycket lättare och upplevs lite roligare än annat. Just nu är allt som inte har med "måsten" och "jag borde ha" så himla mycket rolig...
Är som en galopperande häst. Med ett stort idiotgarv. Hela tiden. Fattar ni? Hela tiden. Vidöppet halloj. Vad är det som egentligen pågår? Vi säger så sålänge. ...
