Direktlänk till inlägg 20 juni 2013
det blir ett annorlunda midsommarfirande i år.
Pärlugglan lär Liten att fiska med kastspö.. Å Stora poserar lite danskt på Vitsandbacken...
Midsommar för mig är Varras.
Inte Dalarna.
Inte Skansen.
Inget annat än Varras.
Men nu är det ju så att man kan inte få allt man vill ha.
Man gör det bästa av situationen.
Så i år, firar vi hos fantastiska RidgeRules å company.
Det vankas valpar alldeles alldeles snart.
Kanske får man vara med.
Spännande.
Men om det nu inte skulle bli några valpar just då, så blir det åtminstone god mat, gott sällskap och förhoppningsvis en massa sol.
Stora och Mellan kommer tillbaka från Cypern i morgon.
Bedömt utifrån Instagram har de solat alldeles för mycket med alldeles för lite, eller ingen solskyddsfaktor alls, druckit en hejdundrande massa läsk och förätit sig på godis.
Det kanske är sånt man gör som barn när man är utomlands.
Vad vet jag?
Jag har varit i Budapest...eller var det Bukarest?
Som vuxen.
Då drack jag bara en hejdundrande massa öl.
Så en solsemester har jag ju inte något att mäta med.
Men jag skulle tro att det är som att vara hemma, fast med starkare sol.
Jag håller på att sakna ihjäl mig iallafall.
Så allt blir bra igen när de kommer hem.
Vi planerar att åka en snabbis till Eskilstuna på lördagen.
Stanna tills på söndag.
Jag vet inte hur det blir med det.
Men jag hoppas.
P har fått för sig att han ska med i nån styrelse på en skjutbana och för att slippa betala avgiften på flera triljarder kronor, ska han vara borta en hel dag och fälla träd.
Så han får nog antagligen stanna hemma.
Sen har vi ju Arrak, och han kan ju inte stanna hemma alldeles själv.
Så there we have it.
P är hemma, vi andra åker.
Vi säger så så länge.
Vet ni. Jag har funderat ett tag. Vi byter till ett annat bloggpalats. Ni hittar mig här! Vi säger så så länge! ...
Jag tror att de flesta som träffar mig tänker att jag är en sprudlande, glad tjej. Jag är för det mesta, förhoppningsvis, den mest förhoppningsvisa person du lär möta i hela ditt liv. Men det händer att jag inte är den där mest förhoppningsvisa perso...
Har ni ens tänkt på det? Att tiden går fortare när man har roligt. Allt som är luststyrt går per automatik mycket lättare och upplevs lite roligare än annat. Just nu är allt som inte har med "måsten" och "jag borde ha" så himla mycket rolig...
Är som en galopperande häst. Med ett stort idiotgarv. Hela tiden. Fattar ni? Hela tiden. Vidöppet halloj. Vad är det som egentligen pågår? Vi säger så sålänge. ...