Min fina, lilla mormor har somnat in.

Agnes Frideborg Risberg

f:1917-03-05

d:2014-04-26

Hennes knotiga, varma händer med flortunn hud.

Hennes pyttesmå fötter, med snedrampade tofflor.

Hennes smackande med läpparna, när hon planerade sitt nästa drag i femhundra.

Hennes varma choklad, i de vita, tunna kopparna.

Hennes konstiga sucketter, som faktiskt aldrig smakade gott. Varför de hade såna i köket på Backen förstår jag inte...

Hennes nynnande.

Den märkliga känslan, över att krypa ned i sängen mellan henne och morfar. Spännande och samtidigt så tryggt.

Hennes vävstol. Det sövande ljudet från väven.

Pärlbroderierna. Vilket pillergöra.

Hennes stickade sockar. Fantastiska.

När jag äntligen hade åldern inne och fick förtroende att grädda mjuk-kaka i bagarstugan.

Nagga och skära bröd, men aldrig kavla.

Hennes vrede och förtvivlan, över att hon fiskade fast högt upp i en gran, när vi fiskade i Spixtermyrtjärn under Akkanålke.

Jag minns så mycket av min mormor, men ändå visste jag knappt något om henne.

Det känns så märkligt.

Att jag knappt kände henne ändå.

Men jag kommer alltid att minnas henne, med värme i mitt hjärta.

Min pyttelilla, gammstackare.

Vi säger så så länge.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vet ni. Jag har funderat ett tag.   Vi byter till ett annat bloggpalats.   Ni hittar mig här!   Vi säger så så länge! ...

Jag tror att de flesta som träffar mig tänker att jag är en sprudlande, glad tjej. Jag är för det mesta, förhoppningsvis, den mest förhoppningsvisa person du lär möta i hela ditt liv. Men det händer att jag inte är den där mest förhoppningsvisa perso...

Beror ju helt och hållet på. Vad man har för avsikt.  Med att lyckas. Min avsikt att lyckas, är något lagt på hyllan. Vi tar det sen.   Det finns annat som tränger sig på. Det handlar om livet, som pågår. Hela tiden. Man måste hålla sig o...

  Har ni ens tänkt på det? Att tiden går fortare när man har roligt. Allt som är luststyrt går per automatik mycket lättare och upplevs lite roligare än annat. Just nu är allt som inte har med "måsten" och "jag borde ha" så himla mycket rolig...

Är som en galopperande häst. Med ett stort idiotgarv. Hela tiden. Fattar ni? Hela tiden. Vidöppet halloj. Vad är det som egentligen pågår? Vi säger så sålänge. ...