Direktlänk till inlägg 3 februari 2015
Sist jag skrev så var det sista oktober.
Då hade vi bott i huset drygt en månad.
Nu är vi inne i februari.
Tänk vad tiden går fort när man har roligt.
Jag tänkte summera lite snabbt.
Hösten gick långsamt över till vinter och jag jobbade extra på äldreboendet och i nattpatrullen. I slutet på November halkade jag in i skolans värld och blev lärare/mentor för en åldersintegrerad klass på Storskogen- Ringelskolan. Att gå från undersköterska till lärare till x antal barn i klass 1 till 3, var en spännande och roligt utmaning.
Pappan jobbade på i Umeå och helgpendlade på i god min. Inte så värst roligt att komma hem till en stressad kärring, men hem kom han iallafall varje helg.
Julen kom, och mitt vikariat på mellanstadiet förnyades inte, då man inte visste hur behovet skulle se ut efter jullovet.
Under jullovet jobbade jag några nattpass, och sökte på skoj en tidsbegränsad tjänst som vårdlärare på Sandbackaskolans vård och omsorgsprogram.
WHO KNEW!
Nu jobbar jag då som lärare, på gymnasiet fram till skolavslutningen och man vet aldrig. Kanske jag får fortsätta till hösten.
Pappan fortsätter helgpendla tills han får ett jobb här i Arvidsjaur. Vilket kan ta ett jävla tag. Svågerpolitiken har ett järngrepp om alla jobb här.
Nu fokuserar jag på barn, jobb, man, hus, familj och vänner. I den ordningen typ.
Eller vänta...
vart kommer jag själv in där?
Ny ordning:
Barn, mig själv, man, familj och vänner, jobb och hus.
Eller?
hmmm, måste jobba på den där prioriteringsordningen.
Börjar min resa mot premiärmilen på 60 min nu.
Gårdagens pass:
Löpning 7 min/km - 3 m
Ett pass med Adrian James 6 Pack Abs Workout.
Mycket händer i alla fall här uppe i norr.
Snö.
Kallt.
Men vi bor i ett vykort!
Jag är lycklig varje dag jag kliver ut på bron i snöstorm, -25 grader och fortfarande kolsvart ute.
Vi säger så så länge!
Vet ni. Jag har funderat ett tag. Vi byter till ett annat bloggpalats. Ni hittar mig här! Vi säger så så länge! ...
Jag tror att de flesta som träffar mig tänker att jag är en sprudlande, glad tjej. Jag är för det mesta, förhoppningsvis, den mest förhoppningsvisa person du lär möta i hela ditt liv. Men det händer att jag inte är den där mest förhoppningsvisa perso...
Har ni ens tänkt på det? Att tiden går fortare när man har roligt. Allt som är luststyrt går per automatik mycket lättare och upplevs lite roligare än annat. Just nu är allt som inte har med "måsten" och "jag borde ha" så himla mycket rolig...
Är som en galopperande häst. Med ett stort idiotgarv. Hela tiden. Fattar ni? Hela tiden. Vidöppet halloj. Vad är det som egentligen pågår? Vi säger så sålänge. ...