Det här med öroninflammation.

Ja, det började i höger öra för ett par dagar sedan.

Igår morse åkte jag ju till närakuten, och fick utskrivet ett par örondroppar.

Men nu på eftermiddagen, spred det sig mirakulöst över till vänstra örat också och svullnaden i höger öra tog sig till  nya höjder.

Hur skall man kunna droppa örondroppar i en hörselgång som inte existerar ens en gång?

Så, jag ringde sjukvårdsrådgivningen, som tyckte att jag skulle ta kontakt med närakuten igen och fundera på att sätta in en tamponad i örat.                  

En tamponad, för er som inte vet vad det är, är en sorts gasbinda som man doppar i alsolsprit och knölar in i hörselgången och så skall den hållas fuktig genom att man droppar alsolsprit lite då och då i örat.

Det skall då dämpa klådan och torka ut vätskande sår. 

Nåväl, jag tog kontakt med närakuten än en gång, och fick tala med en sjuksköterska som verkade tycka att mitt ärende var väldigt jobbigt. Hon försökte verkligen få mig att hålla ut tills imorgon och gå till min vårdcentral och få hjälp i stället. 

Men jag förklarade att jag nu hade så fruktansvärt jävla ont i båda öronen, som medför att jag inte kan gapa ordentligt och därmed inte få i mig tillräckligt med näring till mig och mitt ofödda barn. Sen att jag knappt kan sova på natten gör inte det hela bättre.

En suck senare från sjuksköterskan på andra sidan luren, så hade jag en bokad tid till kvällen.

Väl där, får jag träffa en läkare, som öppnar med kommentaren:

- Jaha, du Sara. Du har ju inte ens använt örondropparna ett dygn, du skulle kanske ha haft lite mer tålamod och gett det lite tid...

Jag svarar:

- Jaha, du. Tala då om för mig hur jag skall kunna använda örondroppar om det inte går att droppa i hörselgången.. För det andra, så har vi enligt konstens alla regler försökt lura ned dropparna utan resultat. Du kan väl titta i örat så förstår du vad jag pratar om. 

Varpå herr doktor tar fram sin lilla ficklampa och tittar i mitt öra, och säger. 

-Åhå, på så sätt. Hmmm, jag har aldrig sett en så svullen hörselgång någonsin, jag undrar om det ens går att få dit en tamponad.

Jag skall hämta det jag behöver så försöker vi iallafall.

IN YOUR FACE, CAMELTOE!

Vad var det jag sa, från början. Kanske behöver en tamponad...Nej, avvakta ett par dagar till så blir det nog bättre, lilla gumman!

HELL NO. 

Man skall faan stå på sig i sjukvården. Jag är den som känner mig själv allra bäst och när jag säger att jag behöver en tamponad så behöver jag en tamponad.

Punkt.

Så nu sitter jag med tamponader i båda öronen, och en pencillin kur i tio dagar.

Jag skall till vårdcentralen i övermorgon för att byta ut tamponaderna.

Jag vet inte varför jag är så jävla nöjd, för att jag hade rätt kanske.

Men lika ont i öronen har jag för det. 

Check!

Min förkylning bestämde sig för att det till en annan nivå.
Åkte in till närakuten, där det konstaterades och jag fick utskrivet några droppar som är jätte svåra att få ner i hörselgångarna. Det är ju pottkätt i båda öronen.

Den bestämde sig för att inflammera båda hörselgångarna, och vet ni...Det är oerhört smärtsamt.

Jag hör absolut ingenting. Det är ju iochförsig rätt positivt. Då slipper jag att höra allt bråk och stoj och stim.

Jag kan inte sova, och när jag väl somnat, så vaknar jag så fort jag rör mig.

Den bästa lösningen vore ju om jag kunde sova på rygg, men det kan jag inte. För då svimmar jag.

Miniliten ligger i tryggt förvar och lutar sig mot stora kroppspulsådern, som gör att om jag ligger för länge platt på rygg så svimmar jag.

Stora problem man har ändå!

Bion för Stora blev inställd igår, den blir nog av idag istället.

Jag hoppas att jag är så pass pigg senare ikväll så att jag kan gå på konserten.

Det vore en stor sorg ifall jag inte kan gå på den.

Jag håller mina tummar.

Nu har Liten trollat bort min mobil. Pokus, fillijockus.

Vi tog oss iväg igår.

I regnet.

Hämtade upp hela barnaskaran, knölade in samtliga i bilen och blåste iväg till Farsta.

Väl framme i butiken, hann vi bara känna på första skon innan Liten konstaterade.

Jag är kissnödig.

Toppen!

Nämn en butik som har toaletter för allmänheten.

Som tur var visste vi ju exakt vilka skor vi skulle ha. 

Shopping har aldrig varit så effektiv som igår.

RiffsRaffs, de här skall vi ha.

Punkt.

Klart-och-betart!

Såna här blev det till Stora.

Och en sån här till Liten.

Liten vattnade ett träd vid parkeringen.

Verkligen.

Vattnade.

Han var kissnödig.

Från det att vi parkerade till det att vi satt i bilen på väg hem igen. 23 minuter.

Det måste vara ett rekord!

Ja, som sagt...

Veckorna går. Fort.

Solen skiner idag, minus 6 grader imorse. 

Jag älskart!

Morgonen fick en bra start, barnen vaknade utvilade och åt sin frukost utan kiv.

Ibland går allting på räls.

Barnen kommer tillbaka hem idag, för det är magsjuka hemma hos pappa. 

Det är dumt att de åker dit, och drar på sig magsjuka, och sen komma tillbaka hit på måndag och smitta oss.

Imorgon är det innebandymatch för Stora. Det är här nere i idrottshallen, så vi går och supportar honom hela familjen.

På eftermiddan skall han på dubbeldejt med en klasskompis.

Det har ju skaffats flickvän!

De skall gå på bio och sedan äta middag på Donken, skulle jag tro.

Gjorde man sånt när man var 12 år?

Jag kommer inte ihåg. 

Men det är lite kul tycker jag.

Det här åt jag till frukost i morse.

LCHF-GRÖT

2 ägg

1 dl Grädde

1 msk Mandelmjöl

en knivsudd Vaniljpulver

Rör ihop i en kastrull, och fortsätt röra hela tiden. Puttra gröten till lagom konsistens på låg värme. Servera med en klick smör och kanel, eller vad du nu vill ha i. 

Varmt, mättande och faktiskt gott.

Vi är taggade.

Vi har klistrat och limmat.

Det som gick sönder.

Det som var trasigt och fult.

Det löser sig.

Vi säger så.

Det är märkligt.

Tyst, utan att det märks.

Plötsligt är allting trasigt.

Fult.

Bara trasigt. I ett andetag.

Det märkligaste av allt är att man blir så jävla överraskad när man själv kommer på det.

Trasigt.

                                            Det löser sig.                           

Igår var jag som sagt på workshop.

Här                  

Det var inspirerande och delvis ganska lärorikt.

Ett och annat snappade jag upp, och det ska bli jätteskönt att sätta igång på "riktigt" när bebis har ploppat ut.

Införskaffade mig lite basvaror, bla sjögräsnudlar som var heelt outstanding smarriga.

Det bjöds på mat och dryck.

Testade pizzan, pajen och lite bröd, nudlar och lite bakverk. Jättegott alltihopa.

Alla fick med sig en goodiebag hem efteråt och så deltar man i utlottning av en kamera från Panasonic. Så det är bara att hålla tummarna!

Har sovit helt galet dåligt inatt, eftersom det var tvärstopp i näsan och så hostade jag vartannat andetag. Enormt psykande.

Jag kan konstatera att jag blivit förkyld. Check!

Så idag, blir det en vilodag. Men mycket sömn. Hade jag planerat iaf. Det brukar sällan bli som jag planerar ändå.

En snabb shoppingtur till Farsta ska vi orka med i eftermiddag, Stora behöver lite varmare skor. Det är lite kyligt ute numera.

Vi säger så sålänge!

Barnen behöver nya vintermössor.

Eller iallafall varmare än de har nu.

För tillfället har de mössor som det blåser rakt igenom.

Därför tog jag på mig guldbyxorna och klickade hem nya till samtliga barn. Se så fina!

Stora och Liten får likadana randiga, det var ok med Stora. Kände att jag var tvungen att kolla upp det innan.

Mellan får en cerise.

Det blir varmt och skönt i vinter.

Jag är sugen på en själv, men nu får jag ju ta och ge mig.

Vi kan ju inte ha likadana mössor allihopa!

Just ja.

Jag har försonats med glassbilen.

Vi är lite tjenis med varandra nu.

Jag gick bananas och köpte glass för nästan trehundra pix.

Kanske inte är så tokig den där glassbilen ändå!?