Bu för det.

Det känns som att hela Svea Rike är mer eller mindre förkylda.

Alla hostar, snorar och mår allmänt kasst.

Så även jag denna morgon.

Att jag klarat mig så här länge är dock ett under, jag brukar vara den som först av alla dukar under vid minsta basilusk.

Jag tror att det delvis beror på att jag inte tar mina sprutor. De kan ju göra att man är mer infektionskänslig än andra.

Sen tror jag att jag är magiskt skyddad i mitt välsignade tillstånd.

Har precis tittat på ett program på SVT.play som jag måste rekommendera.

Det första avsnittet av åtta  Annas Eviga, som handlar om den eviga frågan - Döden. Den är 28 minuter kort och den väcker många tankar. Se den om du har en halvtimme över.

Här!

Mitt arbete, går långsamt. Jag kommer mig liksom inte för att sätta fart. Om någon har ett tips om hur man kommer till skott, meddela mig gärna hur man går till väga.

För jag har en liten föraning om att jag kommer att sitta med ett litet flickebarn i famnen om ett par veckor, och då är det ju knappast läge att skriva ett arbete på 20 A4.

Men med min inställning så är det låååång tid kvar innan dess, jag har massor med tid att skriva. Ehm, eller så inte.

Jag måste bara invänta den där paniken, som brukar infinna sig i slutändan, och så rafsar man ihop nåt som man inte riktigt kan stå för sedan.

Hur tänker jag egentligen?

Skärpning!

Japp, vi växer.

Uppstigning 6.30

Inte bara jag som hade grus i ögat, tror jag.

Stor och Mellan muttrade från sina sängar.

Hård som jag är, jagade jag upp dem ur sina varma sängar. Anledningen att de måste kliva upp så tidigt är ju att Storas cykel blivit stulen, så de måste gå till skolan.

Senast kvart över sju.

Men gud så pigga de måste vara när de kommer fram!

Busskort blir det när det är minusgrader och snö.

Annars är det bara att knata.

Har ringt och bokat tid till tandläkaren för de största.

Vi går på hos folktandvården här i närheten av där vi bor, men när man inte är nöjd så måste man byta.

Allra bäst hade ju varit att gå till den man litar på mest. Min fantastiska lillasyster är färdig tandläkare i januari. Synd att man bor 100 mil ifrån.

Veckans musiktips:

Ola Klüft från The Perishers har gjort en soloplatta, som jag spår att bli stor i vinter.

I alla fall här hemma.

Låtar som snurrar på min Spotify-lista för tillfället är:

• Normal Song - Perfume Genius
• Follow my Heart - Lanky Swede
• Cut the World - Antony & The Johnsons
• Working Titles - Damien Jurado
• Döden och Jag- Spark!
• Drinking by the River - Loosegoats
• Home Again - Michel Kiwanuka
• Neither Here Nor There - Lost in the Trees
• Gone Tomorrow - Lambchop

Vill du lyssna?

Gört!

Här!

Nu måste jag ta tag i dagen...

Nu får det banne mig vara nog.

Tiden går för fort.

Jag hinner inte med.

Jag har hunnit snappa upp att det är Halloween i alla fall.

Det går oss obemärkt förbi.

Inget bus eller godis.

P tog med Stora och Liten ner till affärn för att köpa lördagskarra.

Stora har fått riktig månadspeng. Efter hårda diskussioner och förhandlingar har vi kommit fram till en nätt liten summa av 170 kronor i månaden.

Det skall räcka till snask, tidningar, bio osv.

Idag tog han steget att införskaffa sitt karra på eget bevåg.

Ingen angenäm upplevelse. Har jag förstått. Så här i efterhand.

Han kommer hem, med en galet stor karrapåse.

Oj, vad han kommer att må illa sen.

När påsen är slut.

Trettionio kronor senare.

Mellan sover borta hos en kompis.

Så jag ligger i underläge. När det kommer till att välja film ikväll.

Jag vill bara äta glass.

Resten skiter jag i.