Det är alltså jag.
THE douchebag.
Det är inte klokt. Att jag kan vara en sån...glädjedödare.
Pappan.
Alltså den här Pappan.
Jag vet inte om jag skall skatta mig lycklig eller gråta.
Att min man, Pappan, hade en hemlig dröm om att bli rockstjärna. Who knew?
Den drömmen.
Jag dödade drömmen.
Brutalt.
Man ska ha drömmar.
Men really?
Ett trummset?
Ett elektroniskt trummset?
Nu?
Till sitt försvar:
Jag har alltid drömt om att få ha ett eget trummset.
Liten vill ha ett.
Stora har också sagt att han är sugen på att testa spela trummor.
Läs: Det är förstås Pappan som verkligen, verkligen vill trumma trummor.
Förrförra året var det jakt.
Förra året var det klättring.
I år är det trummor.

Jag förstår.
Jag har alltid drömt om att ha en egen häst.
Önskade mig en häst, varje födelsedag.
Även om jag innerst inne visste att jag aldrig, aldrig skulle få en.
Så jag förstår, absolut.
Men för det första.
Vart ska vi rymma ett trummset?
När ska Pappan få tid över till att sitta och trumma på sitt elektroniska trummset?
Det övergår mitt förstånd.
Att dessutom låna pengar till det...

När vi bor i hus.
Då ska Pappan få sitt trummset.
Och jag ska ha ett full blown gym, med spegelväggar så att jag kan flexa ordentligt och ta selfies.

Jag älskar dig, Pappan.
För att du är så härligt ovettig ibland.

Den här värmen är insane.
Hur ska jag kunna sova??

Sista arbetsdagen imorgon, sen fyra veckors semester.

Vi säger så så länge.

Tillbaka på jobbet.
Det kändes väldigt kul.
Hela dagen faktiskt.
Fastän det var helt sjukt varmt på avdelningen.
Luften står på nåt vis helt stilla.
Som att man kan skära i den med en slö kniv.
Allting går i slow-motion. Till och med datorerna är extra sega i värmen.
Men det är ju bara att kämpa på, torka svetten ur pannan och slita vidare.
Jag svettas i och för sig inte så att det syns på mig. Men det känns. Man blir lite tropiskt varm.
Jag påminns om att medelhavsvärme, näe..det är inget för mig.
Jag blir mest irriterad.
För att allt går i slow-motion.
Det märks att man har varit borta i tre veckor.
Helt plötsligt har man gått bananas på coop online.
Vi har nu tre års förbrukning av Jokk Lingondryck, Tranbär, Citrus, Smultron, Äpple...you name it. Vi har också fulla frysen av leverpastej, ostar, smörpaket och annat märkligt beställt.
Hur svårt kan det egentligen vara? Om man är osäker på vad och hur mycket man ska beställa, så frågar man någon som vet.
Om det inte finns någon att fråga tittar man i skåpen, och ser ganska direkt vad som saknas och kan beställas.
Så vi behöver inte beställa någonting på väldans länge. Saken är den att saker och ting hinner bli dåligt och måste kastas.
Hur gör folk hemma?
Köpa för att köpa? Utifall att?
Jag blir inte klok.

Vi blev bortbjudna på middag idag.
Det var verkligen inte igår.
Grillat ute i Tyresö.
Jätte trevligt och gott.
Alltid trevligt att sätta sig ned och äta, utan att behöva vare sig duka eller laga maten själv.
Asnajs.

Väl hemma, efter att småen badat, drog jag på mig löpardojjorna och tog en sväng.
Efter ett par kilometer började mina benhinnor gråta. Ganska högt.
Jag har inte känt ett skit i mina benhinnor på väldigt länge.
Jag vet vad det är som gör att jag får så himla ont.
Det är mina idiotskor på jobbet.
Jag har såna där mbt-skor.
Som har ett par år på nacken.
Känner aldrig av dem på något sätt. Men i kombination med träning, så händer det något. Som att mina vader blir överansträngda på något vis.
Det ska sättas stopp för.
Bort med dom.
Jag ska faan inte ha ont i benhinnorna på grund av ett par arbetsskor.
De åker på tippen imorgon..
Vore väl ändå självaste satan om jag ska dra på mig benhinneinflammation.
Så nu ligger jag i sängen med brinnande smalben.
Har smörjt med sån där ice-smörj från apoteket.
Hoppas det går över.
Annars blir jag ledsen.

Nu måste jag sova om jag ska orka upp och jobba imorgon.

Vi säger så så länge!

Idag har det varit varmt.

Nästan för varmt.

Sådär så att man inte orkar göra någonting alls.

Jag är inte överförtjust i den här värmen.

Det får gärna vara lagomt.

Ska det nu vara så här sjukt varmt, måste man vara på en bra strand.

En bra strand har förstås bra sand, lagomt djup, gärna bryggor ( för lite större barn som vill hoppa och dyka), en kiosk ( som säljer framförallt glass), gratis toaletter, gungor, soptunnor och skugga.

Flaten är ganska bra.

Helt ok faktiskt.

Dit åkte vi en stund.

Dessvärre är både Liten och MiniLiten små badkrukor.

Så det blev inget långt strandhäng.

Vi kunde ändå inte hänga så länge, eftersom jag skulle till ortopeden.

Det besöket tog ungefär 8 minuter.

Hej, vad kan jag hjälpa dig med?

Jo, jag har ont i handlederna och mina fingrar domnar bort.

Aha, öhm, ok.

Gör det här ont?

Ja.

Domnar fingrarna bort när jag gör så här?

Ja.

Ok. Du har karpaltunnelsyndrom på båda händerna.

Vilken hand gör mest ont?

Höger.

Då opererar vi den först.

Jag skickar en remiss till arbetsterapeut som prövar ut skenor till händerna som du ska ha på natten.

Vi ses om tre månader drygt. Det blir under lokalbedövning, det är ok va?

Javisst.

Vi ses.

Tack.

Hej.

Klart.

Jag vet inte riktigt hur det här kommer att tas emot av cheifen.

Jag har precis varit sjukskriven i tre veckor, för att jag har problem med mina leder och fått ny medicin som typ inte funkade alls.

Sen blir det att vara sjukskriven igen 3-6 veckor vardera hand.

Jag ska gå en en utbildning i höst. Som mitt jobb går in och betalar, á 10.200 kr plus att jag skall gå Bas Onkologin, som är en grundläggande kurs i Onkologi, vilket jag egentligen klarar mig utan. Men det är bra att ha på papper.

Så hur jag ska få ihop allt?

Plugga.

Jobba.

Familjen.

Äktenskapet.

Skola in MiniLiten på ny förskola.

Skola in Liten på sexårs, med allt vad det innebär för honom.

Träningen.

Men eftersom jag är helt sjukt effektiv så kommer det att gå som en dans.

Förstås.

Men först ska jag ha semester och försöka njuta av den.

Vi tar inte ut nåt i förskott.

Semestra och träna.

Umgås.

Njuta.

Leva.

I den ordningen typ.

Vi säger så så länge.

En dag.

En dag fick jag.

I värmen.

Solen tog i för kung och fosterland.

Hela dagen igår.

Jag tog till och med på mig bikinin.

Solen brassade på ändå.

Den brukar nämligen springa och gömma sig när bikinin kommer fram.

Flyttgänget åkte strax efter nio, och då var det dags för MiniLiten att ta en lite morgonsiesta, då passade jag på att njuta i solen och värmen.

Efter lunchen hade vi bestämt med M & K att hänga hos dom och grilla.

Vi tog med oss en

Vattenmelonsallad med feta och Skinkchips.

4 p

100 g lufttorkad skinka

ca. 1 kg vattenmelon

150 g fetaost

olivolja

svartpeppar

1 kruka mynta.

Lägg skinkskivorna på en plåt med bakplåtspapper. Sätt in i ungnen i 225 grader i 5-7 min.

Låt svalna och bryt i bitar.

Skiva vattenmelonen i små bitar eller klyftor, Bryt över fetaost, ringla över olivolja och peppra generöst.

Garnera med skinkchips och massor av Mynta.

Det blev schwajnit gott.

M:s syster och två barn och hund var där. Så det var 6 barn under 6 års ålder. Full fart.

De hoppade studsmatta, badade i plaskpoolen och sprutade vatten på den de kom åt.

Är den här bilden hets mot folkgrupp förresten? För mig representerar den vår dag igår. Barnen sprang nakna heeela dagen.

Ja. Jag smörjde in mina barn. Med solskyddsfaktor 50 och 30. Flera gånger. Såg helt sjukt ut. Kritvita. Bländande.

Vi hade jättetrevligt.

Men när klockan närmade sig halv åtta tog vi vårt pick och pack och åkte hem med bussen.

Man kan säga att jag har fått en försmak av semester!

Jag har ätit gott, druckit gott Rosé och latat mig i solen.

Det får däremot inte bli för mycket av det goda, och man ska orka masa sig runt halvmaran.

Jag har legat på latsidan med träning i alla former. Så nu tar vi nya tag.

Om ett par timmar tänker jag ge mig ut på en runda. Komma iväg.

Jag har fortfarande inte köpt något vätskebälte, däremot har jag ju faktiskt en ryggsäck, som har en sån vattenbehållare i. Med sugrör typ.

Ska testa den.

Antingen blir det intervaller. Fördel: passet går fort Nackdel: Det är så sjukt jävla jobbigt.

Eller så blir det ett långpass. Fördel: Mer behagligt Nackdel: Sjukt jävla jobbigt.

Vi får se vad det blir.

Jag fick en ny tid till ortopeden förresten.

Imorgon.

Vi säger så så länge.

Över hela kroppen.

Till och med i handflatorna.

Jag tog två Atarax igår innan jag gick och lade mig, men det har inte hjälpt särskilt bra. Minskat klådan, säkert. Men de röda prickarna invaderar min kropp, erövrar mark.

Ser ut som en jävla salami.

Har ringt till reumatologmottagningen hela morgonen, utan större framgång. Vi ringer upp dig på det här numret omkring klockan halv två i eftermiddag.

Hur hjälper det mig nu?

Självklart ringer man mamma.

Jag gick ned till vårdcentralen, fick en kvart tilldelad för två hundra spänn.

Sluta med medicinen, kontakta din behandlande läkare och ät den här kortisonkuren i 6 dagar.

Tack och hej.

Ok.

Tur att jag ska vara inomhus och städa idag.

Idag är det Storas rum som ska få sig en omgång.

Det är ju litet som en skokartong och har tre möbler.

Stackars Stora, men han älskar sitt rum, säger han.

Enda som han inte gillar är att det är gräddiskära väggar.

Nu är rummen städade, Mamman är klippt och solen skiner.

Det är fredagsfeeling.

Ny tid bokad till reumatologen, blått team.

Ny tid bokad till ortopeden, blir redan på måndag.

Nytt nytt nytt.

Ha en fin fortsatt fredag allihopa!

vi säger så så länge.

Då var det dags igen.

Att kliva upp i ottan.

Det gör förvisso inte världsmycket, eftersom jag skall börja om att arbeta nästa vecka.

Vi har hunnit göra en hel del och klockan är inte ens sju.

Jag och MiniLiten har satt i gång en tvättmaskin, åkt hissen ned till tvättstugan och bokat en tvättid.

(Mycket sängkläder).

Vi har ätit frukost.

MiniLiten i form av bröstmjölksersättning (hon vägrar dricka vanlig välling som normala småttingar).

Jag åt Pannkakor pudrade med kanel och kokossocker.

Pannkaka

1 dl äggvita

1 dl minikeso

1 dl fiberhavregryn

Steks på låg värme i kokosolja.

MiniLiten satt glatt och mumsade i mitt knä. Hon gillar också proteinpannkakor.

Idag har jag planerat att försöka städa upp stora barnens rum. Jag vet att Mellan städar sitt rum, men ibland måste man dra fram möbler och dammtorka. Stora dammsugar sitt rum. That´s it. Jag skall visa honom och vara med när han städar och dammtorkar sitt rum, men nu är han ju i London och hemma hos sin pappa. Någon gång ska han få lära sig ordentligt.

Vi får besök på fredag. Övernattningsbesök.

Min morbror, mina två kusiner och medföljande kuttersmycke skall sova över från fredag till lördag.

EmmaRis flyttar upp till Luleå på lördag.

Istället för att de ska sova i bilen, eller på hotell, kan de gott hälsa på här.

Därför måste jag städa barnens rum.

Så att ingen riskerar att få ett astmaanfall.

Jag ska klämma in ett träningspass i eftermiddag också.

Med TRXen.

Jag har hittat en app som har färdiga program just för TRX-träning.

Jag vet inte om det är något att hänga i julgranen, men jag ska prova en gång iaf.

Det här ska jag göra på fredag.

20 Burpees

19 Situps

18 Mountainclimbers

17 Knäböj

16 Utfall

15 Upphopp

14 Armhävningar

13 Framåtlyft med viktplatta (5-20 kg)

12 Utfallshopp

11 Smala armhävningar

10 Sneda lyft med viktplatta (5-20 kg)

9 Burpees

8 Rotation med viktplatta (5-20 kg)

7 Taksparkar

6 Upphopp

5 Burpees

4 Utfallshopp

3 Smala armhävningar

2 Sidoplanka 40 sekunder vardera sida

1 Statisk planka 1 min

Övning 13, 10 och 8 ser man på länken fäst vid övning 13. Ni fattar.

För en normalsvensson, tar detta pass, dryga 20 minuter.

Jag har ingen viktplatta, men det löser sig.

Jag behöver kettlebells, jag tjatar. Men jag behöver verkligen det.

Nu kickar vi igång den här städdagen.

Vi säger så så länge!

Det blev inget frisörbesök idag.

Min frisör blev akut magsjuk på morgonen och fick då ta och gå hem.

Happ.

Bokade en ny tid på fredag.

Hårfrisörskor/frisörer är förvisso också människor. Men de får inte bli sjuka.

Man blir ju besviken.

Dagen började bra ändå, med liten löptur med Amanda och Pumba.

5 km plus lite styrka efteråt.

Check.

Pappan och Liten åkte en sväng in till söder, för att kolla på ett trumset.

Pappan har fått för sig att han behöver ett trumset.

Vart vi nu ska rymma det?

Vem ska trumma på det?

Kul en kvart.

Jag stannade hemma med MiniLiten.

Vi tog en promenad med vagnen och lekte lite i en park.

Mini gillar inte att gunga. Tycker om att åka rutschkana. Tycker om att bära sand i nävarna.

Efter lunchen, la vi oss båda två för att sova.

Mamman har sovit idag.

Otroligt.

Har mått illa och varit galet trött.

Imorse när jag hade duschat upptäckte jag att jag har fått ytterligare en biverkning av medicinerna.

Jag har fått utslag på huden i ryggslutet, på sidan.

Jag tror inte att det är något farligt.

Men om de finns kvar om ett par veckor, när jag ska på återbesöket, då ska jag ta upp det med Herr Docent.

Har precis lagt MiniLiten för natten, Liten och Pappan leker med transformers på rummet.

Jag, tänkte spela en match i LoL.

Vi säger så så länge.

Idag blir det halvering av barnaskaran.

Stora och Mellan åker till sin pappa, och skall vara där i två veckor.

Vi har alltid haft det så, under sommaren, för att det skall finnas möjlighet att planera längre sammanhållen semester.

Det började när förskolan hade semesterstängt hela juli månad. Det var ju alltså tio år sedan.

Men det har bara släpat med.

För mig gör det inget att de åker. Jag förstår deras pappa, att han vill ha möjligheten att umgås med sina barn.

Jag hoppas verkligen att han gör det också.

Barnen höll på att få dåndimpen då de började inse att de skulle vara två veckor hos pappa även den här sommaren.

Stora totalvägrade, till en början.

Jag åker med till London, sen kommer jag hem! deklarerade han argt. Jag tror att han stannar åtminstone en vecka.

Mellan tycker inte att det spelar så stor roll. Hon kan nog vara där i två veckor. Om hon inte låter sig påverkas av Stora, och om inte hemlängtan och mammalängtan blir för övermäktig.

Barnens pappa har även i år köpt en mutresa. Det gör han varje år.

Klart att barnen hänger med utomlands, om de får. Jag är förstås väldigt glad för deras skull, att ha möjligheten att få resa och uppleva andra kulturer.

Thailand, Indien, Grekland, Italien, England...

Själv har jag betat av Norge, Finland, Danmark, Budapest, Belgien.

Jag har kört bil i Norge, under den tid som min far arbetade på Hertz biluthyrning och man fick möjligheten att köra och hämta hem uthyrda bilar. Finland, jag åkte med på en hockey-resa till Rovaniemi för hundra år sedan ( åkt finlandsbåt två gånger), jag har varit på studieresa till Danmark med musikskolan ( på den tiden då jag spelade klockspel och trummor i skolorkestern), plus en semester då jag var 5 år. En gång åkte jag och min bästa vän Helena över till Köpenhamn för att köpa öl och cigg inför en konsert vi skulle gå på i Malmö ( då hon bodde där och pluggade.) Vi skulle gå och se på Yvonne, vi fullkomligt avgudade Henric de la Cour!

Jag var till Belgien, Antwerpen, en vecka när jag jobbade som personlig assistent. Jag såg i stort sett hotellrummet och lokalen där de hade någon slags konferens. Sen åkte jag på en weekend med mina föräldrar och syskon, när min mor fyllde 60, till Budapest.

That´s about it.

Jag har aldrig haft någon större lust att åka utomlands. Jag har aldrig förstått poängen.

Men det är väl för att jag inte prövat heller.

Om jag nu skulle få för mig att åka någonstans, så skulle jag allra helst åka på en träningsresa, en vecka eller två. Med Pappan ( inte så troligt att han skulle vilja åka med på något sådant) eller med någon annan likasinnad.

Hit kan jag tänka mig åka!

Lätt.

Hur som helst. Idag blir familjen halverad under en tid. Det känns lite märkligt.

Tiden går förvisso rätt fort.

Idag skall jag gå och ta prover på vårdcentralen. För att kolla att allt ser bra ut, efter insättningen av medicinerna. Jag ska ta blodtrycket också, eftersom högt blodtryck är en vanlig biverkning.

Ingen löpträning idag. Betade av 5 km igår, med Amanda.

Veckans löpträning ser ut som följer:

Tisdag: Lätt Distans 5km, Styrketräning

Torsdag: Koordinationslopp 2 x 60 m, Intervall kort 2x4x150 m

Lördag: Löpskolning och Löpstyrka 1x20 m, Backlöpning lång backe 3 km 18-20 min.

Det blir spännande.

Vi säger så så länge!